Ofta ställda frågor

Vi får ofta frågor förknippade med samma scenarium. Här svar på en del av dessa:

Tillbaka till rubrikerna

Vad skall jag göra när jag träffar på ett övergivet djur?

När man träffar på ett sällskapsdjur som verkar övergivet, lönar det sig att närma sig det försiktigt och med lugna rörelser ta fast det. När man fångat in det, kan det föras till hittedjurshemmet på den egna orten. Alla hittedjurshem har inte egna resurser att komma och avhämta hittedjuret, varför det är önskvärt att djurets upphittare själv för djuret till hittedjurshemmet.

Om man inte själv vågar ta fast djuret, skall man ringa till den person som är ansvarig för djurskyddsfrågor i kommunen eller staden eller till polisen och meddela var djuret upptäckts och vilket djur det är fråga om och be någon komma och hämta det.

Endel kommuner har inte något eget hittedjurshem, utan har avtal med något djurhem i en annan kommun. Kontaktuppgifter till den egna kommunens hittedjurshem står att finna t.ex. på den egna kommunens/stadens hemsidor, eller också bör man fråga polisen.
 
SEY:s lokalföreningar runt om i landet utför praktiskt arbete djurens förhållanden till fromma. Vissa föreningar håller sig med egna hittedjurshem, till vilka ortens hittedjur förs för omsorg. Lokalt informerar föreningarna om djurens behov, goda behandling och om hur var och en av oss kan hjälpa djuren. Information om SEY:s medlemsföreningar finner du här.
 
Tillbaka till rubrikerna

Vad händer med det djur jag hittat?

Enligt djurskyddslagen (kapitel 2, 15 §) bör kommunen ta hand om och arrangera tillfällig skötsel av de hundar, katter och alla andra små sällskaps- och hobbydjur som påträffats lösa och infångats inom kommunens område. Ett omhändertaget djur bör hållas i förvarving i minst 15 dygn innan kommunen har rätt att sälja, överlåta eller avliva djuret.
 
Att finna ett nytt hem för djuret lyckas inte allt för ofta inom de 15 dygn lagen förutsätter. Det känns dock fel att avliva djur, eftersom det ju inte är djurets fel att det blivit hemlöst då ansvaret ju alltid bärs av människan. Därför vill de frivilliga som verkar inom djurskyddsföreningarna alltid göra mera för djurens väl än vad lagen kräver.

Djur som omhändertas av djurskyddsföreningarna avlivas inte efter det att 15 dygn löpt till ända, utan djuren hålls antingen i föreningens hittedjurshem om föreningen har ett sådant, eller förs till temporärt arrangerade härbärgen hemma hos någon föreningsmedlem eller annan frivillig. Till varje djur försöker man hitta ett gott nytt hem, så att djuret inte skall behöva bli ett ”vandringspris” och därefter mera behöva byta hem.

Långtifrån alla hittedjur är övergivna. Rymlingar finns det bland såväl katter, hundar som fåglar. Att få tillbaka sin egen kära kelgris underlättas kraftigt, om djuret är märkt med tatuering eller mikrochip. Vanligen finns ju ägarens namn och telefonnummer på halsbandet, men ofta nog har halsbandet försvunnit under rymmarstråten.

Tillbaka till rubrikerna

Jag såg ett djur som behandlades illa – vad kan jag göra??

Om man ser någon som behandlar ett djur illa, borde man gå fram och förhindra misshandeln. Om detta inte låter sig göra, eller om man upptäcker misshandeln först efteråt, är det skäl att omedelbart ta kontakt med den lokala djurskyddsövervakaren.

I princip bör djurskyddsövervakningen i Finland skötas av myndigheterna, men i praktiken är även den frivilliga verksamheten oundgänglig. Myndigheterna har mer än nog av andra uppgifter och djurskyddsbesöken löper risk att bli under fötterna pga. andra uppgifter. SEY:s frivilliga djurskyddsövervakare utför ett viktigt arbete för främjande av djurskyddet och djurens välfärd.

I Finland finns det endast en avlönad djurskyddsövervakare (i Åbo) och bara en tjänsteveterinär med djurskydd som huvudsyssla (i Helsingfors). I övrigt handhas den djurskyddslagenliga djurskyddsövervakningen av kommun- och stadsveterinärerna, polisen och hälsoinspektörerna förstärkta av en liten grupp, av länsstyrelsen auktoriserade frivilliga djurskyddsövervakare.

Utan SEY:s djurskyddsövervakare skulle myndigheterna digna under mängden av djurskyddsanmälningar – eller också skulle övervakningen av djurens belägenhet vara i ett betydligt sämre tillstånd.

En förteckning över SEY:s på frivillig bas verkande djurskyddsövervakare finns här.

Anmälan till SEY:s djurskyddsövervakare kan göras anonymt.


Tillbaka till rubrikerna